orolig
Imorgon ska jag till UPM och träffa min psykolog samt en läkare där som ska fråga mig massa frågor. Älskar att svara på frågor som har med mig själv och mitt välmående att göra. Eller inte.
På ett sätt så vill jag ha någon medicin som kan hjälpa mig att få tillbaka livslusten så jag vill göra saker igen. Så jag orkar göra saker igen. Och förhoppningsvis må bättre av det.
Men på ett sätt så är jag rädd. Rädd för att jag kommer må dåligt av det. Rädd för att må ännu sämre än vad jag redan gör om jag börjar medicinera. Och jag är inte säker på om jag kommer kunna klara av det på grund av hur dåligt jag mår just nu.
Sen är jag rädd för att det ska förändras. Jag är så van vid att inte vara glad längre. Jag är så van vid att må förjävligt att jag är rädd för att må bra. Jag vet inte varför.
Men på ett sätt så är jag rädd. Rädd för att jag kommer må dåligt av det. Rädd för att må ännu sämre än vad jag redan gör om jag börjar medicinera. Och jag är inte säker på om jag kommer kunna klara av det på grund av hur dåligt jag mår just nu.
Sen är jag rädd för att det ska förändras. Jag är så van vid att inte vara glad längre. Jag är så van vid att må förjävligt att jag är rädd för att må bra. Jag vet inte varför.
Kommentarer
Trackback