storstadstjejen del 10

Har du missat del första delarna?
Del 1. Del 2. Del 3. Del 4. Del 5. Del 6. Del 7. Del 8. Del 9.



Han går mot mig så jag tvingas backa in i badrummet igen. Jag tittar upp på honom och den här gången kan man inte missta min rädsla i mina ögon. Sedan hör jag hur han låser dörren bakom sig och lägger händerna på min midja. Hans ansikte närmar sig mitt och han tittar rakt in i mina ögon. Jag har aldrig tänkt på att hans ögon är bruna förrän nu när han står med sitt ansikte bara några centimeter ifrån mitt. Vad fan händer? Hans läppar möter mina och jag bara står där som en idiot och låter det här ske. Vad håller jag på med? Varför stretar jag inte emot? Inombords skriker jag.
Jag känner hur hans händer börjar dra ned dragkedjan på min OnePiece och till slut ligger den på golvet runt mina fötter. Till slut står vi där i duschen helt nakna och han har två fingrar mellan mina ben och jag förstår fortfarande inte varför jag går med på det här. Varför kan jag inte röra mig? Varför kan jag inte streta emot eller skrika som jag gör inombords? Jag vill ju inte det här! Vad är det som händer?! Innanför murarna så ber jag till Gud att han inte ska föra in sitt könsorgan i mig och jag antar att Gud hörde mig för det gör han inte. Istället går han ut ur duschen och lämnar mig där. Jag är stel som en pinne och jag känner att mina ögon skriker ännu mer rädsla än vad de gjorde förut när jag borstade tänderna. Jag går ut ur duschen och torkar av mig och går ut ur badrummet med handduken runt kroppen och in till mitt rum och stänger dörren efter mig.

Inne på mitt rum så sitter jag på golvet halvt påklädd och handduken sitter nu i håret istället. Jag känner att min mun är öppen av förvåning och stänger den för att det känns som att jag ser efterbliven ut med munnen öppen sådär. Även om ingen ser mig. Tar fram ett slappt linne och ett par shorts och packar även fram några par skor som jag också har i en kartong på golvet i mitt rum som jag inte hann ta itu med igår. Men idag tar jag inte mina ballerinaskor utan jag snörar istället på mig mina svarta Converse. Jag vill bort härifrån så jag tar på mig mina solglasögon, sätter upp håret i en slarvig knut och springer ner för trappan och går ut genom ytterdörren och börjar gå.

Jag vet inte varför jag går hit eller varför jag vill dit. Jag känner bara  att jag behöver träffa någon. Helt impulsivt så går jag och letar reda på den där bilservicen som Jakob pratade om igår. Även om jag bara träffat honom en gång så är han den enda som jag känner här ute på landet. Dessutom så verkar han vara en kille som har båda fötterna på jorden och verkar trevlig. Det var han i alla fall igår. När jag kommer till matbutiken så jag saktar in för att inte missa någon bilservice skylt och till slut ser jag en. Det måste vara den han menade.



Fortsättningen kommer ...



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

theperfectlife

Jag är en tjej som är inne på sitt 18e levnadsår. Den här bloggen skapade jag för att få skriva av mig, få skriva om saker som jag måste få skriva ut för att må bättre inombords. Det jag skriver om är mitt liv, mina känslor, mina tankar och mina problem.

RSS 2.0