Har ni någon gång sovit och drömt något och sedan när ni märker att ni börjar vakna till liv så vill ni inte.
För att din verklighet är så otroligt miserabel just nu att du bara vill försvinna?

Igår ville jag dö.
Det är sällan jag vill det.
Och jag tycker att det är konstigt att jag inte är självmordsbenägen så dåligt som jag mår.

Idag vill jag inte dö.
Men det finns mycket jag skulle vilja ha osagt och ogjort.
Jag vill spola tillbaka tiden.

Att markera den och trycka på delete. Och sedan rensa det från papperskorgen så det inte ens går att få tillbaka.
Borta för alltid.

Just nu vill jag nog helst av allt bara glömma...
Glömma det vi hade.
Allt vi gjorde.
Allt det du sa.