Idag har jag faktiskt varit duktig. Måndagar är den dagen som jag varit mest frånvarande under den här terminen. Har gått till skolan typ en måndag i månaden, om ens det.
Och har alltid haft sådan ångest över att gå till skolan på måndagar redan dagen innan. Men igår hade jag ingen ångest alls, det kändes inte ens jobbigt.
Så imorse pallrade jag mig iväg till bussen, utan problem och var i skolan heeeela dagen och gick på varje lektion. Det var inte ens jobbigt!

Imorgon börjar jag dock kl 11. Vilket inte är så roligt eftersom att vi i vanliga fall slutar 11 på tisdagar. Men jag får göra det bästa av situationen, det blir nog bra ändå!

Jag hade tänkt gå en promenad ikväll men eftersom att det regnar så struntade jag i det. Hjälpte istället mamma lite med hur man startar Wii och sådär. Ska väl ta mig en stunds träning jag med tror jag.

Att träna hemma kan ju alla göra, med eller utan dyra redskap. Igår så åkte jag med mamma till Elgiganten och köpte ett nytt displayskydd till min telefon och så köpte mamma ett Wii med balansbräda så nu kan vi träna yoga och massa annat hemma! Riktigt roligt faktiskt.
Sen fick vi även med mario kart och en ratt, skitkul! Ska gå på stan någon dag och se om jag kan hitta några roliga spel till det. Så man har lite fler.

Sen efter det så skjutsade mamma mig till min andra hälft så jag spenderade kvällen och natten där. Väldigt trevligt, vi såg film, åt godis och skrattade som vanligt!

Imorgon är det skola igen, men jag har faktiskt inte så himla mycket ångest inför det som jag brukar. Skönt.

Nu ligger jag i sängen och ska snart se på film, men först så ska min älskling ringa mig och säga godnatt.

Hoppas att ni har haft en bra helg, och imorgon ser jag framemot träningsvärken jag kommer ha. Eller?

Jag är ju tillbaka i skolan på fulltid nu igen efter att ha varit ganska frånvarande i typ 2 månader(?) och det betyder att jag har missat ganska mycket i typ alla ämnen.

Och jag vet hur mycket jobb jag tar på mig eftersom att det bara är typ 5 veckor kvar, och då är jag borta 1 vecka av de 5, så rektorn säger att det är omöjligt för mig att fixa alla kurserna på så kort tid.
Men varför säger alla förutom lärarna att det är omöjligt för mig att ta igen allt?
För när jag frågar lärarna vad det är jag måste göra så säger de att det inte är jättemycket eller att det kommer vara lätt för mig att fixa det. Så det här gör ju att jag får höra två olika sidor från de på skolan, vilket gör det ganska rörigt för mig.

Det jag måste få är ett papper där det står exakt vad jag måste göra, för att få godkänt i respektive kurs. För då vet jag vad jag ska göra och då kan jag ta hem och plugga som en gris den sista månaden.

Anledningen till att jag måste veta exakt vad det är för uppgifter jag måste göra för att få ett godkänt i kurserna är för att jag måste ha tydliga instruktioner så jag vet exakt vad jag ska göra och när det ska vara klart. Enligt en utredning som jag gjort tillsammans med en psykolog för några år sedan.

Något som skulle göra mig oerhört glad är ifall jag faktiskt fixar i stort sett alla kurser, även de som de säger är omöjligt för mig att fixa, så de på skolan får se att de hade fel om mig!

Jag vill verkligen det här, jag känner det i mig! Med all min nya energi och all den nya orken jag har varje dag så känns det faktiskt som att jag kommer orka plugga ihjäl mig den sista månaden.

Det som jag är fast besluten om är att jag ska ha ett slutbetyg även om jag får 1 eller 2 IG. Så länge jag inte har mer än 250 poäng som jag har IG, för då blir det ett samlat betygsdokument = läsa ännu mer skola efter skolan, vilket jag INTE tänker göra.

Jag hoppas att det här håller i sig nu och att jag faktiskt klarar det här, för det skulle verkligen kännas såååå skööönt! Sen hoppas jag att nästa år inte blir lika jävligt som det här, för det skulle inte vara någon höjdare att allting skiter sig när man går sista året.

Jag kan klara det här, bara jag vill! Och jag tänker klara det här!

Jag vet att jag typ nyss köpte dem för sisådär 1700 riksdaler, men ändå.

Helst så skulle jag vilja byta modell med någon som har dem i svart mocka och inte i svart skinn, i storlek 36. Men det är typ ingen som har storlek 36 och har ett par JC-klackar i svart mocka.
Jag älskar skorna så det är inte det, vill bara inte ha dem i svart skinn.

Så om det är någon som vill köpa mina Jeffrey Campbell, som är använda ett par gånger utomhus men är i oerhört fint skick för minst 1500 kr så hör av dig genom en kommentar!

Och, är det någon här som har ett par Jeffrey Campbell i svart mocka storlek 36 och vill byta till mina i svart skinn så är det bara att höra av sig genom en kommentar!

Jag kommer dock att gråta om det är någon som vill köpa dem, haha! Mina älsklingar ju.

Blir galen.
Har suttit i en timma nu tillsammans med min mamma och försökt mig på några tal i Ekvationer-kapitlet som är ett av de två kapitlen jag har som rest i Matte A sedan ettan.
Jag förstår lika lite nu som när vi började, trots att jag ändå lyckades göra några tal. Men jag förstod inte alls vad jag gjorde. Och det bästa är ju att jag kommer glömma bort allt tills imorgon igen, kul.
Det där jävla x och y och alla andra bokstäver kan gå och ta sig någonstans.

Jag hatar matte och har alltid haft oerhört svårt för det. Men det har nästan blivit svårare och svårare för mig att klara av matten, för jag förstår mindre och mindre för varje år som går. Även om man räknar i stort sett samma saker i flera år.
Jag glömmer bort i stort sett allt jag lärt mig när jag sitter med matteboken en kväll för att repetera till provet som är på morgonen efter. Oavsett om jag jobbat med ett avsnitt i flera veckor, så glömmer jag ca 90% av allt.
Därför får jag alltid IG på matteprov. Det känns inte sådär jätteroligt.
Och att jag faktiskt MÅSTE klara Matte A eftersom att det är ett kärnämne gör inte det hela lättare, eftersom att jag har sådan press på mig att jag måste plåga mig igenom nånting som jag inte förstår ett skit av så lär jag mig inte bättre direkt.

Just nu är jag i ett tillstånd där jag bara vill riva sönder och elda upp en mattebok för att aldrig behöva se en igen. Men jag vet att jag måste bli klar med det här och det är så frustrerande att veta att jag är så nära att få godkänt i kursen och bli så arg på att man inte förstår.

En sak är säker. Jag kommer hålla mig så långt borta från matte som möjligt när jag läst klart kursen.

Igår hann jag inte skriva något här inne för jag var fullbokad hela dagen. Ungefär såhär såg min dag ut:
8.15-16.00 = skola
16.00-17.00 = möte med rektorn
17.00-17.45 = hem och äta något
18.00-19.00 = yoga vilket var sjukt jobbigt men skönt!
19.30-19.50 = duscha
19.50-20.40 = hundvakt
20.40-22.00 = tittade på tv med mamma
22.00-23.00 = kollade på film och somnade
Så ni kanske förstår att jag inte hade tid att skriva något.

Just nu sitter jag i skolan och vill hem. Har jobbat på bra och varit här hela tiden sedan i tisdags! Har bland annat fått klart 2-3 arbeten på de här dagarna. Men har fortfarande en hel del kvar att göra.

När jag kommer hem så ska jag sätta mig och plugga till kl 18 och då ska jag äntligen få starta min dator och ta det lugnt för en stund. För imorgon blir det full rulle igen! Måste plugga när jag kommer hem från skolan imorgon vid 14. Kul liv. Kommer antagligen ägna hela helgen åt att plugga också. Inte särskilt roligt men jag måste.

Skulle egentligen varit till UPM idag men eftersom att jag inte kan missa mer i skolan så var jag tvungen att avboka den tiden så jag får se när min psykolog ringer mig för att boka en ny tid. Hade dock behövt gått dit idag men what to do.

Jag har väldigt sällan varit till rektorn under min skoltid. Det har väl hänt en gång under grundskolan då det var ett skolarbete och nu bara senaste månaden har jag träffat rektorn två gånger. Haha, illa.

I alla fall så ringde rektorn mig idag och bad mig komma och prata med honom angående det som hände igår. Och då kom jag dit och såg att läraren var där och typ "åh nej..." så rektorn pratade med läraren först och sen pratade han med mig. Sen kom även skolkuratorn dit och så satt vi till slut alla fyra och diskuterade det här. Anledningen att det blev en sån big deal är för att jag tydligen mordhotat läraren. Han påstår att jag sagt att jag ska döda honom.
WHAT?!
Så han hade tänkt polisanmäla mig för att jag skulle ha sagt något jag inte sagt. Jag kan möjligtvis ha tänkt det men jag har fan inte sagt det i alla fall.
I alla fall så sa han att jag hade sagt det och jag sa att jag inte har sagt det, så det blev liksom ord mot ord. Men vi bestämde i alla fall att vi skulle "stryka ett streck" över det här och gå vidare. Jag känner att jag orkar inte gå runt och oroa mig för att få en polisanmälan på mig för något jag inte gjort. Har varit kontakt med polisen en gång i hela mitt liv och aldrig mer. Då hade jag dock gjort något men det har jag ju inte nu. Så det skulle verkligen kännas surt.

Har berättat det här för mina föräldrar och båda började nästan skratta när jag sa det. Men det känns som att de är på min sida för att bli anklagad för att ha mordhotat någon när man inte gjort det är ju allvarligt.
Ja, vi får väl se hur det här slutar!

Imorgon är det i alla fall möte med rektorn igen, angående skolan. Men mina föräldrar skulle ringa till rektorn ikväll för att prata om dagens möte, dessutom så vill rektorn ha ett möte där föräldrarna också är med och får prata med läraren och allt.

Varför göra en sån big deal av något som inte hänt?

Åh.. Skitliv.

Idag har jag varit tillsammans med min fina pojkvän i hela 9 månader! ♥ 
Har aldrig haft en så bra pojkvän och har aldrig mått så bra tillsammans med en pojkvän som med honom. Och trots det så har han sina brister som inte många andra har. Så det tycker jag är riktigt bra!
Snart ett helt år, fy så underbart!

Har huvudvärk något fruktansvärt nu. Fick det när jag kom hem. Vet dock inte varför, kan bero på att jag druckit för lite men det kan även bero på att den här dagen har varit psykiskt utmattande.

Det började med att jag åkte till skolan för att träffa studiepedagogen som ska hjälpa mig att göra klart Matte A där jag bara har två kapitel kvar. Efter det så tyckte jag att det kändes onödigt att åka hem för att sen åka tillbaka till kl 15 när jag hade Svenska, så jag stannade kvar på skolan och tänkte gå på Mediekommunikationen och jobba med något skolarbete där.

Men så blev det inte. När jag kom dit så bad läraren om att få prata med mig och sa att jag inte fick vara där för att jag stjäl tid av mina klasskompisar för att jag sitter och pratar med dem på lektionerna. Jaha? Är det mitt problem? De väljer väl själva om de vill prata med mig eller inte, varför skylla det på mig? Så jag sa det till honom och då sa han ena stunden att det var deras problem och sekunden efter så sa han att det var mitt fel. Och då frågade jag honom: men varför skyller du det på mig? varför är det mitt fel?
Han: Men jag har inte sagt att det är ditt fel!
Öhh... vad sa han nyss då?

Och så sa han att om jag skulle vara på lektionen så fick jag sitta i ett hörn så jag inte störde de andra. What the...? Typ 90% av samtalen som jag och mina klasskompisar har under lektionen är sånt som har med ämnet att göra. 10% av den tiden går åt till att prata om andra saker som inte har med skolan att göra. Och att skylla på mig att det är mitt fel att mina klasskompisar inte gör det dem ska på lektionerna är inte mitt problem, det är inte mitt ansvar. Det är deras eget. Men tydligen inte enligt honom.

Så där satt jag och lipade och skrek på honom, för att jag var så ledsen och förbannad för att han är en sådan idiot, inför hela klassen och en annan klass också. Men ärligt talat så bryr jag mig inte. Jag bryr mig inte om någon tycker att jag är barnslig eller vadfan de nu tänker om mig för alla borde få veta vilken fet jävla idiot han är.

Jag tänker ta upp det här med rektorn och berätta allt som han har sagt till mig och att det finns ca 20 vittnen på det, sen kommer han förhoppningsvis inte jobba kvar på skolan. Rektorn kommer säkert vilja ha ett möte där läraren är med i så fall men läraren kommer bara skylla ifrån sig och säga att "det har jag aldrig sagt" och säga att jag har pratat ihop mig med mina klasskompisar och bla bla bla, för det är precis sådan han är.
Sen tänker jag även ta upp med rektorn att när jag hade gått därifrån för att jag hade blivit så arg på honom så hade han sagt till tre vänner i min klass att jag hade haft ett sånt här bråk med min förra mentor, fast 10 gånger värre. Men jag har aldrig ens pratat med min förra mentor om det här så det har aldrig hänt. Varför sitter han och ljuger mina vänner rakt upp i ansiktet och berättar saker som de inte ens har något med att göra och dessutom när jag har gått därifrån? Åhhh! Jag blir så arg.

I alla fall så ringde min mentor mig idag och jag berättade för henne vad som hade hänt och hon tyckte att det inte skulle vara så och så berättade jag att jag inte vill ha praktik utan jag vill gå tillbaka på fulltid. Så nu blir det ännu ett möte med rektor, föräldrar osv osv osv. För typ 511e gången i år. Så jag vill gå kvar i skolan och jag kommer få röööööövmycket att göra för har röööööövmycket rester, så det kommer väl bli att plugga 24/7 fram tills sommarlovet. Och nu får jag fanimej inte ångra mig igen alltså, jag orkar fan inte med mig själv längre.

Mitt uppe i allt detta så känner jag att jag möjligtvis måste höja dosen på mina anti-depressiva för har varit otroligt dyster sedan jag kom hem från min pojkväns pappa. Och jag har inte mått så sedan innan jag började med medicinen. Det var ju tänkt att jag skulle höja i alla fall, men jag ska till UPM på torsdag så får ta upp det då om inte läkaren hinner ringa mig något innan dess.

Efter att ha läst allt detta så kan jag verkligen förstå varför jag har huvudvärk. Och jag har haft huvudvärk två gånger i mitt liv. En gång för typ 4-5 år sen och idag är andra gången. Får väl vara glad för att jag inte har huvudvärk oftare!

Jag vill inte. Jag vill inte. Jag vill inte. Jag vill inte. Jag vill inte.
Skulle kunna säga det hela tiden om jag hade orkat. Det är så jag känner.

Imorgon är det dags för skola igen och jag vill verkligen inte det här. De här gnagande tankarna om vad som känns bäst har gjort att jag börjat hata allting som har med skola att göra. Jag vill inte gå mer skola. Vill knappt ta studenten längre av den anledningen att det har med skola att göra. Jag vill inte vara där. Jag hatar skiten. Det är ingen som tvingar mig att vara där. Men jag har inget jobb som ger mig en inkomst, hade jag haft det så hade jag nog hoppat av skolan känns det som. 

Jag vill verkligen inte dit. Nog för att jag inte gillat skolan sedan 5an men jag trodde aldrig att det skulle bli såhär illa. Att jag har sådan ångest över att gå till skolan att jag börjar gråta och nästan får panikattacker. Då är det ganska illa.

Hade jag kunnat så hade jag struntat i skolan. I alla fall när det blivit som det blivit nu. Men jag måste ha ett slutbetyg från gymnasiet för annars får jag inget jobb. Och det måste jag ha för att kunna flytta hemifrån och kunna försörja mig själv, för den dagen kommer ju också. Jag måste ha en inkomst, och utan slutbetyg = inget jobb = inga pengar = bo hemma hos föräldrarna tills jag är 25+.

Jag önskar bara att jag kunde försvinna. Jag har ingen lust att leva med det här längre. Att leva med tankarna om att hela tiden vara så rädd för att göra fel/välja fel. Att vara rädd för att jag ska förstöra allting för mig själv.

Please God, make it stop.

Inte riktigt, men nästan. Har varit ute på cykeltur med mamma så nu kommer jag ha ont i rumpan imorgon. Cyklade ganska långt faktiskt.

Ikväll så ska vi till min kusin och fira henne för hon fyller år imorgon, men vi firar henne idag istället när alla är hemma och inte jobbar eller så. Vilket betyder att det blir tårta och kakor! Gillar ju dock inte tårta så mycket men kakorna äter jag gärna upp.

Imorgon så är det skola igen och jag vill verkligen inte. Skulle verkligen behöva sommarlov... I typ 5 år eller något. Usch.
Ska försöka att inte tänka på det så mycket och njuta av de sista timmarna av ledighet som jag har kvar.

Måste erkänna att jag faktiskt är lite sugen på den här "lilla" godingen. Men det är ingen billig "liten" goding. Så vi får väl se när jag kommer ha råd att köpa den.

Å andra sidan så fotar jag ju dock inte jätteofta längre, vilket är otroligt synd, så jag kanske lika gärna ska behålla den jag har istället för att lägga ner så mycket pengar på något som jag kommer använda lika ofta som jag använder den jag har nu. Vilket känns som en gång i halvåret.

Men lite frestad blir man... (klicka för större bild)

Idag mår jag lite bättre men jag är fortfarande lite seg i kroppen som jag var igår. Känner mig otroligt dyster. Trodde att mina anti-depressiva skulle hjälpa mot den här dysterheten, kanske måste höja dosen i alla fall? Det har fungerat ganska bra tills jag kom hem från min pojkväns pappa men nu senaste dagarna har det bara känts som innan jag började med medicinen. Kanske ett tecken på att jag ska höja?

Jag är så otroligt less på att tänka samma tankar hela tiden. Tankarna om skolan. Hur jag vill göra och vad som känns rätt. Egentligen så känns det just nu som att jag inte alls vill ha praktik två dagar i veckan och läsa svenska a/b, engelska b och matte a. Utan det känns som att jag vill fortsätta som vanligt, nackdelen är dock att jag missat så otroligt mycket att jag typ inte kommer hänga med i vad de håller på med nu i klassen.

Men jag vill samtidigt inte få ett samlat betygsdokument istället för ett slutbetyg, för då blir det ännu mer skola i alla fall när jag väl ska börja jobba, och det känns verkligen inte som att skolan är något för mig och då kommer det med största sannolikhet inte att ändras någonsin. Då kanske det inte är så lämpligt att behöva plugga efter skolan i alla fall för att få en tillräcklig utbildning som jag behöver för att få jobb i dagens samhälle.

Jag orkar inte tänka de här tankarna längre. De är så söndernötta nu så jag vill bara försvinna. Jag vill försvinna ner under jorden och slippa all den här skiten som har med skola att göra. Orkar inte längre.

Känns som att jag börjar bli sjuk. Har så otroligt ont i nacke och axlar, sen har jag fått en enorm förkylningsblåsa längst bak på sidan av tungan. Well, inte varit sjuk på ett bra tag nu så det är väl dags antar jag. Hellre att jag blir sjuk nu än när jag ska till London.

Jag är så otroligt seg idag, vet inte riktigt vad det är med mig. Vill göra något men samtidigt har jag inte orken till det. Ska ta en uppiggande dusch efter maten sen får vi se om jag blir något piggare!

Är i alla fall hemma från min andra hälft nu så ikväll blir det väl någon film med mamsen och papsen.

Sitter hos min andra hälft och har lite skräckfilms-maraton! Men just nu så ser vi en ganska dålig film som man inte blir särskilt rädd av. Hoppas på att få se en läskigare film sen.

Jag lever i alla fall och det var väl det jag skulle förmedla via det här inlägget!

Det är andra gången som det här händer inom loppet av drygt en månad nu. Jag kan tänka mig att det är otroligt svårt för dig. Men jag tänker inte ha den här diskussionen med dig fler gånger.
Du har fått dina chanser, och jag kan tänka mig att det är sjukt svårt för dig att sluta. Men du kan inte fortsätta såhär.
Jag vill inget annat än att du ska finnas kvar här, för mig, för din familj och framförallt din lillasyster. Men jag vet inte hur länge till du kommer att finnas kvar om du fortsätter med det här.

Och jag vet hur mycket det här betyder för dig, att ha mig. Du har själv sagt att du vill inte förstöra det vi har.
Jag vill inte heller det, men jag kan inte hjälpa dig härifrån.

Du måste klippa alla band, med allt som har med det här att göra, annars kommer allt det du byggt upp förstöras. Mot din vilja. För jag vet att du inte vill det här.

Alltså det är sjukt vad jag älskar Converse alltså. Det passar till i stort sett allt och de är otroligt bekväma. Dock är de i tyg lite kalla på vintern och så är det som att man är som bambi på hal is om man har de på vintern, i alla fall här där jag bor.
Men de är ju sjukligt snygga!

Jag åker ju till London om 44 dagar och då har jag kollat var det finns Converse att köpa. De jag hade tänkt köpa i första hand är helt svarta. Har ett par svarta som är unika, har inte sett någon annan som har ett par likadana som jag, de har metallic-detaljer och så är sulan vit som vanligt.
Men de helsvarta ser ut som på bilden nedan, min pojkvän har sådana och jag älskar dem! De är ju dösnygga!
Så de hade jag tänkt köpa i första hand, men sedan fick jag syn på de helvita... Jag dog. Fy satan vad de var snygga!
Att jag hittade de helvita gjorde att jag hamnade i ett svårt beslut. Kanske kan jag köpa båda? Då skulle jag bli en lycklig flicka. Vet inte riktigt vad Converse kostar i England, men gissar på att de kostar ungefär som hemma (699 kr alltså). Det betyder att de kostar ungefär 70 pund per par, och jag kommer att ha med mig drygt 200 pund (2000 kr) så det blir ju 140 pund och då har jag ju bara 60 pund kvar. 

Jag kanske har heeeelt fel och det är billigare/dyrare. Men har jag råd så tänker jag definitivt köpa båda paren, bara jag hittar dem. Hittar jag inget av paren blir jag ledsen! Kanske bara hittar ett par men då får jag köpa det andra paret när jag kommer hem istället.
Mamma har dock sagt att det är ganska dyrt i London så jag hoppas att jag har råd med det jag tänkt köpa.

Inköpslista (kommer antagligen hitta mer än bara det här när jag väl är där):
- Minst 1 par Converse.
- En klassisk telefonkiosk (souvenir) till min andra hälft som födelsedagspresent.
- Shorts.
Det är i alla fall det jag tänkt ut att jag ska försöka hitta. När jag ändå är utomlands och kan handla på butiker som inte finns hemma. Bortsett från Converse då men.

Det kanske märks att jag är helt uppskruvad efter att jag tittat på de här dösnygga skorna som jag så gärna skulle vilja köpa helst nyss, så nu ska jag försöka sluta babbla om de här skorna innan jag får en hjärtinfarkt.

I julas så fick jag en LP-skiva med musik från The Wiz där Michael Jackson är med. De som känner mig vet att MJ är som en gud för mig, på en acceptabel nivå. Och så fick jag även en singel med Marlon Jackson.

Idag har jag utökat min LP-samling med en LP-skiva av Janet Jackson. Hittade även en av Jermaine Jackson för 5 kr men köpte den inte. Försökte hitta någon LP-skiva av Michael men det är sjuuuukt svårt att hitta. Bara Michael alltså. Jag har då inte hittat någon här i staden där jag bor. Och då har jag ändå suttit i dryga halvtimman på varje ställe och kollat på varje skiva som finns i lådorna men inte hittat någon.

Jag hittade LP-skivan jag köpte idag, av Janet Jackson, på en loppis inne i stan som vi var på en stund. Var även på en second hand-butik och kollade på LP-skivor, det var där jag hittade skivan av Jermaine.
Fast vi kollade inte bara på LP-skivor, kollade ju på mycket annat också. Men jag kollade mest på skivorna.
Eller innerst inne så letade jag frenetiskt efter en skiva med Michael som jag alltid gör när jag får syn på LP-skivor.

Idag blir det kebabtallrik till middag! (det känns som att jag äter det varje vecka nuförtiden...)

Idag var jag till UPM och hittills så tycker jag att det funkar bra med den psykologen jag går till. Och jag har egentligen aldrig haft några problem med att gå dit. Oftast har jag tyckt att det varit riktigt skönt att få gå dit.
Men idag var det något som inte stämde.
Jag vet inte vad det var som gjorde det, men det kändes helt enkelt inte bra. Det kändes mest bara jobbigt att sitta där och prata. Typ som att "vafan, ska jag sitta här och prata för? jag mår ju bra så vad tjänar jag på att sitta här och prata om mig själv?" och jag har inte riktigt känt så innan.

Jag tror att det är viktigt för mig att jag fortsätter gå dit och fortsätter prata med någon. Men som jag mår nu så känns det inte som att jag behöver det. Möjligheten finns ju dock att jag kan anpassa träffarna lite med efter hur jag känner. Jag måste ju inte gå dit varje vecka. Men samtidigt så tror jag att det kanske är bra för mig om jag gör det ett tag till, särskilt nu när jag nyligen börjat med medicinen.
Får hoppas att jag inte fortsätter känna såhär.

Åkte ju till min pojkväns pappa i torsdags och var nervös för att jag inte skulle hitta och för att jag skulle vara där i 5 timma ensam innan min pojkvän kom. Hade ju aldrig träffat hans pappa förut.

Men jag hoppade av på rätt hållplats och så möttes jag av hans pappa, hans pappas nya fru och min pojkväns syster. De var väldigt trevliga och klumpen i magen försvann nästan direkt när jag fick kramar som välkomnande. Väldigt snälla människor så allting gick jättebra.

Vi har väl egentligen inte gjort så mycket. Men å andra sidan finns det inte jättemycket att göra i den där lilla orten. Sen har det varit kallt och blåsigt och inte jättekul väder direkt. Men det har varit trevligt ändå! Det är ju sällskapet som räknas.

Det känns återigen som att jag bara åker bort och hälsar på mina föräldrar när jag kommer hit. Och att jag snart ska åka tillbaka hem till min pojkväns lägenhet i Sthlm och vara med honom. Den där hemmakänslan har försvunnit från mitt riktiga hem, och hemmakänslan finns istället hos min pojkvän. Om någon förstår vad jag menar med det.
Men det är så sjukt hur ens hemmakänsla kan försvinna sådär.

Nu dröjer det drygt 2 månader innan vi kan ses igen. För vi hinner inte ses något innan jag åker till London den 25e maj, och jag kommer hem 1-2 juni. Minns inte riktigt. Och efter det har jag ju lite skoldagar kvar och sen har jag sommarlov. Ska försöka åka direkt när sommarlovet börjat. För då kommer jag nog vara hos min pojkvän i två veckor, billigare och mer tid tillsammans. Han jobbar ju men jag kan ju vara där ändå. Kanske kan få med mig min andra hälft så hon kan vara där med oss i en vecka av de två jag är där? Det skulle vara trevligt.
Sen ska han komma hit till mig någon gång på sommarlovet då han tar betald semester och så ska han försöka komma hit på min födelsedag och vara hos mig över helgen!
Det löser sig. Men det kommer bli två jobbiga månader framöver, förhoppningsvis går de fort!

Nu är jag hemma efter att ha spenderat långhelgen hos min pojkväns pappa. Det är jobbigt att skiljas åt och nu kommer jag inte kunna träffa min pojkvän förrän tidigast juni. Så det kommer bli två jobbiga månader innan vi kan ses igen.

Jag har inte riktigt landat här hemma ännu så jag skriver sen.

Jag tyckte att jag var jätterolig när jag kom på att göra den här bilden, haha!
Alla som älskar/gillar One Direction kommer att hata mig men ändå. Lite roligt måste man väl få ha?

Nu är jag framme hos min pojkväns pappa och det har gått hur bra som helst hittills! Blev hämtad på busstationen och så åt vi middag. Och de är jättetrevliga.
Vid halv tio ikväll så kommer min pojkvän så då blir det att hämta honom.

Det är några timmar kvar tills han kommer så det blir väl att fördriva tiden med lite trevligt umgänge, slöande i soffan framför tvn eller något sånt!

Ha en bra kväll, för det tänker jag ha ♥

Det här kommer bli mitt sista inlägg innan jag åker imorgon. Kommer ha dötrist de där 5 timmarna helt ensam på bussen. Får nörda Temple Run och lyssna på musik. Blir dock så lätt åksjuk när jag håller på med något när jag åker bil/buss/tåg. Men det ska nog gå bra ändå.

Jag vet inte om jag kommer kunna uppdatera bloggen nånting när jag är borta. Eller om jag ens kommer att ha tid till det, eller lust för den delen.

Så om jag inte skriver något förrän möjligtvis måndag-kväll så får ni ha en trevlig påsk! ♥

Allting är så rörigt. Alla tankar och alla känslor är i en enda röra.
Jag vet inte hur jag vill göra eller vad jag vill.
Det känns bara som att jag förstört mitt eget liv...

Om du är som mig och fullkomligt ÄÄÄÄLSKAR kläder så tycker jag att du ska bli medlem på fashiolista.com!
Jag blev medlem idag och tycker att det är riktigt trevligt att ha ett place där man kan spara och dela sina klädstilar med människor från hela världen.

Dessutom är det ett perfekt sätt att hitta nya och snygga kläder. Vilket är hur bra som helst!

Så bli medlem på fashiolista tillsammans med mig ♥

Idag är nog en liten städdag. Mamma kom hem och påminde mig om att damma på mitt rum och att plocka ur diskmaskinen. Så det har jag gjort.

Dessutom så är det ju en packdag också. Måste packa ner allt som ska med. Förutom tandborsten och tandkrämen som jag måste använda imorgonbitti innan jag ska till skolan.
Så ikväll blir det en dusch och packa ner allt som jag inte ska använda imorgon. Men det blir inte så mycket packning. Får bli två par jeans, några tröjor och lite annat användbart. Men något mer behövs inte. Så det blir lätt packning den här gången! Är ju bara där 4 hela dagar i stort sett.

Hoppas ni har en bra dag!

Jag insåg för en stund sen att det är onsdag imorgon och att jag måste packa.
Jag insåg för en stund sen att det är torsdag efter onsdag och då åker ju jag.
Jag insåg för en stund sen att det är bara ca 2 dagar tills jag får träffa min älskling igen.

Det känns som att jag nyss träffade min pojkvän, typ en månad sen, men det känns som typ förra veckan. Det har gått så himla fort! Älskar våren för den försvinner som i ett nafs. Och då kommer sommaren, älskade sommar ♥

Jag har ingen skola imorgon så jag har hela dagen till att packa ner allting som jag ska ha med mig på torsdag.
Lite läskigt. Lite nervöst.
Jag ska åka till ett ställe där jag aldrig varit förut, till människor jag aldrig träffat förut och vara där i 5 timmar helt ensam tills min pojkvän kommer. Sjukt läskigt ju!
Även om jag tror att de är jättetrevliga så är jag bäst på att föreställa mig det allra värsta. Det gör jag alltid.

Det ska bli spännande men det kommer vara sjukt läskigt!

Nu ska jag se en film, funderar på vad för någon, och sen får vi se när jag somnar. Hoppas ni sover gott inatt.

Nu har jag bestämt mig för hur jag ska göra. I alla fall resten av den här terminen. Kan ni fatta att det är runt 40 skoldagar kvar?! Det är ingenting ju, och en vecka av dem är jag borta. Typ. När jag är i London. Det är ju ingenting, 40 dagar.

I alla fall så bestämde jag att jag ska läsa klart Svenska B och Engelska B med min klass. Och läsa klart Matte A och Svenska A som jag har rester i sen 1an.
Till hösten kan jag välja att läsa vissa kurser tillsammans med klassen och ta studenten tillsammans med dem. Men då får jag ett samlat betygsdokument istället för ett slutbetyg. Alltså betyder det att jag kommer behöva läsa på komvux eller liknande efter gymnasiet för att få tillräckligt med poäng. Vilket betyder mer skola. Men vad ska jag göra. Vad jag än väljer kommer ju bli fel på något sätt.

Det känns bara som att min pojkväns flytt hit stoppar mig från att välja det jag verkligen känner känns rätt. Men jag vet inte. Samtidigt så vet jag ju egentligen inte direkt vad som känns rätt heller. Det är så svårt.
Även om allting är bestämt nu så känns det ändå inte riktigt bra. Men det skulle det inte gjort vad jag än hade valt.

Ärligt talat, Mila Kunis måste seriöst vara den vackraste kvinnan i världen. Hade jag haft chansen så hade jag mer än gärna gift mig med henne, förutsatt att hon är lika fin på insidan som på utsidan.

- Kvinnor blinkar dubbelt så ofta som män.
- Det är förbjudet att knuffa älgar ur flygplan. Haha vem skulle ens komma på tanken? Och varför har man en älg på ett plan i första taget?
- Andorra har 0% arbetslöshet. Då ska jag definitivt flytta dit!
- Det finns inga svartvita kor med vita öron.
- Sperma är ett läkemedel mot finnar. Ska testa det nästa gång jag har en finne och jag har min pojkvän i närheten!
- Du sväljer i genomsnitt 8 spindlar under din livstid, medan du sover. Skämtar du? Vad vidrigt!
- 15% av alla barn som har ADHD får amfetamin som medicin.
- 38% av jordens befolkning är homosexuella.
- Under en timme i kommunalt badhusvatten får du i dig ca 1/½ liter urin. Fyfan vad äckligt! Tänker aldrig mer bada på badhus.
- Det finns över 50 000 bokstäver i kinesiska. Och folk säger att svenska är svårt...
- Isbjörnar är vänsterhänta.
- Man nyser i en hastighet av 160km/timme.
- Den som dricker kaffe löper 66% mindre risk att begå självmord. Kanske ska börja dricka kaffe då?
- Det är omöjligt att nysa med öppna ögon. Det har jag redan testat!
- Om du bankar huvudet i väggen bränner du 150 kalorier i timmen. Onödigt...
- Myror ramlar alltid på höger sida när dem är berusade.
- En ankas kvackande ekar inte.
- På tio minuter frigör en orkan mer energi än all världens samlade kärnvapen.
- 100 personer dör varje år till följd av att ha satt en kulspetspenna i halsen. Hur lyckas man?
- Folk i allmänhet är oftast mer rädda för spindlar än för döden. Jo, tack. Hatar spindlar.
- Det är fysiskt omöjligt att slicka din egen armbåge.
- En snigel kan sova i tre månader. Jag vill vara en snigel.
- Om Barbie fanns på riktigt skulle hon ha måtten 39-23-33. Tro fan att det finns sjuka kroppsideal...
- Under ett år skakar du i genomsnitt hand med 11 kvinnor som nyligen onanerat och glömt tvätta händerna. Trodde att kvinnor var mer hygieniska än så.
- Under ett år skakar du i genomsnitt hand med 6 män som nyligen onanerat och glömt tvätta händerna. Blä...
- Under en bröllopsmottagning har du i genomsnitt en hundradels risk att bli smittad med munherpes från en av gästerna.
- Du andas dagligen in en liter av andra människors anala gaser. Men fyfan vad äckligt! Sluta fis utomhus förfan!
- Du tillbringar sex månader av ditt liv på toaletten. Okej, så om jag sitter på toaletten i 6 månader, oavbrutet, så har jag suttit där tillräckligt för resten av livet?
- En åsnas ögon är placerade så att den kan se alla fyra fötter samtidigt. Det verkar ologiskt.
- En kackerlacka kan leva utan huvud i en vecka, därefter dör den av svält.
- Världens längsta könshår är 1½ meter. Men uewwww! 
- Man tappar mellan femtio och hundra hårstrån varje dag. Då tappar jag nog en hel del massa fler hårstrån.
- Fallande kokosnötter dödar i genomsnitt fler människor än vad hajar gör. Haha.. den var bra!


Vissa visste man ju redan men ändå, lite kul!

Det känns inte som att det här har varit min dag riktigt.

Först så hade någon (vet dock vilka) limmat igen mitt hänglås till mitt skåp på skolan, vi fick dock upp det så det var lugnt.
Sen så kom jag på att jag hade glömt mina vantar i klassrummet men när vi kom in i klassrummet så var de inte där så jag hoppas att läraren tog med sig dem till lärarrummet så jag kan kolla efter dem där.
Men det är seriöst mina favoritvantar! Bästa vantarna jag haft ju. Skit också.

Sist men inte minst så har det snöat typ hela dagen idag. Vi har tydligen inte haft tillräckligt med vinter. Jag hatar vintern. Det känns som att vintern är i typ 1 år och sommaren i 2 veckor. Däremot så smälte snön direkt när den hamnade på marken men ändå. Det ska ju vara vår nu!

Imorgon kan det vara min sista dag i skolan. Beroende på om jag får gå kvar eller inte. Det känns bara som att hela den här terminen har bestått av att gå på möten hela tiden. Och imorgon är det ett möte igen. Dock med rektorn den här gången.
Och imorgon måste jag bestämt mig för hur jag ska göra. Men jag har inte direkt bestämt mig än, det är så svårt. Vet inte alls hur jag vill göra.

Däremot så känns det skönt att efter imorgon slipper jag fundera. Slipper fundera på samma sak som jag funderat på jättelänge nu. Dock så vet jag att vad jag än väljer så kommer jag att ångra mig på något sätt. Men vi får väl se helt enkelt.

Längtar inte...

Man kanske kan kalla det här för små "hemligheter" men eftersom att jag tänkte dela med mig av dem så är det ju inte direkt hemligheter längre. Däremot så känns det som att jag måste få dela med mig av det här till något/någon. Vet inte varför men det känns bara som så.

So here we go;
- jag brukar sitta på we♥it och bli avundsjuk på tjejer och bli lite ledsen för att jag inte är så fin som dem.
- jag brukar sitta och titta på jättefina tjejkroppar och må dåligt för att jag väger alldeles för lite eller må dåligt över något annat som jag är missnöjd med när det gäller min kropp.
- ofta när jag sitter på we♥it så drömmer jag mig bort och önskar mig ett helt annat liv, med pengar, mycket kläder, mycket skor m.m.
- jag får alltid ångest när jag ska träffa nya människor för att jag är rädd att de ska tycka att jag är ful.
- jag har svårt att acceptera mig för den jag är.
- jag har svårt att ta åt mig av komplimanger från människor jag vet bryr sig och älskar mig.
- jag shoppar typ aldrig av den anledningen att jag tycker att jag är så benig och tycker att alla kläder sitter sjukt konstigt på mig.
- alltid när jag får kritik så blir jag innerst inne jätteledsen men försöker att slå bort det och tänker jämt högt i mitt huvud att jag inte ska bli ledsen och försöka tänka på något annat.
- jag får alltid ångest när jag gjort något fel.
- ibland så känns det som att mina tankar och min själ lever i fel kropp. Som att min kropp och mina tankar inte hör ihop. Typ som en missbildning.
- jag gillar att se på film/läsa böcker för då glömmer jag bort mitt liv för en stund och tänker inte på hur jag tycker att jag ser ut.

Jag har alltid haft och har otroligt dåligt självförtroende och självkänsla. Men det är något jag jobbar på. Samtidigt är det dock otroligt svårt att vända tankarna till det positiva när man hamnar i de där branta nerförsbackarna där man hela tiden intalar sig att man inte duger eller ser förjävlig ut.

Jag tror att alla har hemligheter och jag tror att det är bra för människor att ha vissa hemligheter som de inte berättar för någon.
Jag själv har många hemligheter som jag inte berättar för någon och jag tror att man måste ha den möjligheten. För vad händer med en om man delar med sig av allt och verkligen inte har minsta lilla hemlighet för sig själv? Ja, det vill jag inte ens tänka på. För även om man har en själsfrände, vare sig det är en pojkvän eller en jättenära kompis, som man kan dela med sig av allt med, så tror jag ändå att det är bra att ha åtminstone 1-2 hemligheter som man håller för sig själv. 

Missförstå mig rätt. Jag menar inte att man ska dölja för sin pojkvän/flickvän att man gjort något dumt eller att dölja för sin bästa vän att man gjort något. Alltså ha hemligheter som kan såra någon annan. Det jag syftar är hemligheter som har med en själv att göra. Det kan vara vadsomhelst. Att man har en tvångstanke som man inte blir av med eller något heeeelt annat som man känner att man bara vill hålla för sig själv.

Jag har många hemligheter, så många att jag inte ens kan hålla rätt på dem så att jag kan räkna dem. Men det är hemligheter som jag vill hålla för mig själv av en anledning.

Och jag tror definitivt att sådant är viktigt!

Ärligt talat så tror jag att vädret skämtar med oss idag bara för att det är 1a april - you know why? Jo, det har varit snöstorm här till och från heeeela dagen och kallt så in i bängen. Så ja, jag tror att det är vädrets sätt att säga april, april och räcka ut tungan åt oss för att vi hoppats på att våren var kommen. Men icke.

Det är alltså en ny månad nu. Ny månad vilket betyder nya möjligheter, en månad närmare till London-resan, närmare till sommaren, närmare min vuxenårs-dag och förhoppningsvis bättre tider.
Jag hoppas att april har mycket gott att erbjuda mig och resten av världen! Sen hoppas jag på att det är en positiv månad överlag. Jag ska i alla fall försöka vara så positiv som möjligt, som jag försökt vara de senaste 2-3 månaderna vilket funkat ganska bra. Har inte mått fullt lika dåligt i alla fall.

Jag är inte den som ger upp i första taget.

Har varit på konfirmation idag och efter det var det lunch och fika, vilket var jättegott, och därför har jag inte kunnat skriva något idag.
Men nu är jag hemma igen och ska andas ut!
Det har varit en trevlig dag med många människor som jag förvisso egentligen inte känner jätteväl men det var trevligt i alla fall.

Längtar tills på torsdag för då får jag träffa min älskling igen! Känns som att vi nyss träffades, men det är en månad sen lite drygt. Men det ska bli skönt att få träffa honom igen över en långhelg, så jag är borta hela påsken.
Så till veckan blir det att packa igen, dock ska jag inte alls ha med mig så mycket den här gången, haha.

Hoppas ni har haft en bra helg!